kopierat från Petras vän Klas....riktigt bra, längst ner finns länk till hans blogg...läsvärt

Har ni tänkt på hur det är när man tycker om nån väldigt mycket?

Sms-signalen får insidan på magen att hoppa till, mat att vältas ut och den får thé att hamna i knät.
Och om man börjar bli kär, kanske den röda lilla flaggan som visar att man fått ett meddelande på Facebook, får tiden att stanna upp tills man ser att meddelandet är från den man hoppats på.
Och man svarar både på sms, mail eller telefonsamtal med glädje!
Att vara så kär att man ler konstant, tackar och svarar tillbaka på alla komplimanger och sms, brukar kallas fånigt.
Fånigt?
Nä hörni ni, jag ska minsann tala om för er fuckups vad fånigt är.
Jag kommer rikta det här mot tjejer. För det är oftast de som överanalyserar och inte ser skogen för alla träden som är i vägen.
Tjejer kan vara otroligt fåniga när de analyserar varför killen de träffat inte svarar på sms på två dagar, i telefon på tre dagar och det är oftast tjejen som ringt först, de tio senaste samtalen.
Fånigt att att tro att det beror på en massa annat skit än att han bara INTE tycker om dig.
Fånigt är att tro på att han inte såg smset.
Fånigt är att tro på den gamla historien om batteriet, ljudsignalen, tuppluren, mycket på jobbet, kompis från förr eller middag hos morsan.
Vi tar en liknelse, så kanske poletten ramlar ner:
Jag har en burk kikärtor längst in i mitt kylskåp. De har stått där väldigt länge.
Jag tycker inte om kikärtor helt enkelt.
Eller jo, dom är väl ok. Det är nyttigt, bra och jag borde äta dom.
Det smakar ju bra med kikärtor, men det känns så jävla trist och jag är inte så sugen.
Jag är inte speciellt intresserad.
Ja, så kan man säga. Jag är inte intresserad av kikärtorna.
Dom kommer stå där tills jag slänger dom troligtvis.
Kikärtorna kommer inte gå ut av sig själv.
Dom hörde ju hur stora mina planer var när jag skaffade dom!
Jag tog fram dom titt som tätt och tittade på dom och lovade att jag skulle göra falafel av dom en vacker dag.
Snart, kanske redan i helgen, jag ska bara köpa spiskummin och persilja.
Men tiden gick och jag tröttnade.
Jag har liksom inte dom känslorna längre. Nu brukar jag till och med tycka den där burken med kikärtor är lite jobbig.
Men visst, kommer jag hem full nån natt så kanske den duger.
Fast är man ute och är full finns ju både Burger King och kebab om man vill ha nåt gott mitt i natten. Inte fan vill man ha kikärtor då! Haha, nä jävlar!
Usch, jag börjar få lite ångest för den där jävla kikärtsburken och undrar varför jag köpte den överhuvudtaget.
Räcker det?
Fånigt är att låta sig bli behandlad som en burk kikärtor!

http://primary-chain.blogspot.com/

RSS 2.0