herearevi

Ja du skriver bra, och inte ser du illa ut, och sen får du inte degradera dig så där och ursäkta dig för hur du ser ut, det är inte "klädsamt" ;-), du vet om man går fort och ler mycket så märker ingen att man är ful….har någon sagt.

Och vad det gäller begrepp som ful och fin så är det ju egentligen bara ett mått på vad en betraktare tycker, det räcker med att en av tusen tycker man är fin och det kan ju vara just den där enda som är den rätta och då spelar det ju ingen roll om tusen andra tycker man är ”ful” . Tycker det är intressant det här med utseende, ett utseende kan ju också ändras beroende på hur en människa är och beter sig, en del som jag tyckt varit ”fula” har blivit fina pga av ett fint sätt och snygga har blivit osnygga för att de inte utstrålar något mer än ett utseende. Jag anser mig inte snygg, men jag försöker att gå rakryggad, försöker vara fin på insidan, ha ett trevligt sätt och försöker att le och skratta mycket, försöker att bemöta de flesta människor med ett öppet sinne, har humor, självdistans ( man får inte ta sig själv med för mycket allvar, det finns ju ca 6.8 miljarder andra människor att vända sig till) …Jag hade en vän som tonåring, han hette Urban och hade väldigt utstående öron, jag reagerade väldigt mycket på öronen, vi umgicks i ett par år, och det var en rolig och underbar människa, en dag kom han hem till mig och frågade om jag inte såg något på honom, -Nej, sa jag, då hade han opererat öronen oxh jag såg det inte ens då när han sa det….är det inte en helt underbar historia och den är sann dessutom, mina barn och andra har hört denna berättelse och jag berättar den gärna om och om igen  för att den är så ”talande” – i början ser man kanske både fina och fula saker på en människa , men de kan ändra sig beroende på hur en människa är och uppträder…..en gång sa en till mig att jag hade charmigt defekta tänder, jag tog det som en komplimang, men andra kanske hade blivit förnärmade – vi är olika vi människor och det är ju helt underbart i sig :-) men som sagt var någon stans i detta mail så är ju allt beroende på åtittaren och åhöraren.   Är jag rolig? Nej eller Ja, det beror ju också på de man har omkring sig – så med detta vill jag bara säga att det finns nog bara ett sätt, och det är att vara sig själv, fungerar det inte med andra människor så är det ju bara så och man ska nog inte tvinga sig på de människor som det inte klingar till med, oavsett om det är vänner, arbetskamrater eller livspartner…..

lyssnar just nu på AC/DC och jobbar, går på semester på fredag……